Ett tidigare inlägg kallade, något orättvist, representanter för det vetenskapliga etablissemanget för tråkmånsar i jämförelse med kryptozoologerna, som inte låter bagateller som sunt förnuft och konkreta belägg lägga sordin på upptäckarlustan. Detta är naturligtvis inte sant, och eventuella kränkta akademiker i läsekretsen är välkomna att se denna Boktisdag som en utsträckt olivkvist.

Pschyrembel Klinisches Wörterbuch är ett tyskt uppslagsverk över medicinska termer, en sentida efterföljare till standardverket Wörterbuch des klinischen Kunstausdrücke från 1894. Efter nästan ett havsekel av troget användande ansåg den samlade tyska läkarkåren att en uppdatering av sistnämnda lexikon var på sin plats, och uppgiften föll på en viss Willibald Pschyrembel, högaktad professor i medicin. Den nya ordboken blev hans livsverk, och den ständiga revideringen av de olika utgåvorna höll honom sysselsatt i över 50 år. Professorns nit gick inte åt i onödan, och boken blev en välförtjänt succé, använd av alltifrån praktiserande läkare till studenter och hypokondriska hushåll. Man kan dock – utan att på något sätt förringa vare sig Willibald Pschyrembels flit eller goda uppsåt – anklaga denna imposanta tegelsten för att vara speciellt underhållande för lekmannen. Fram till 1983 års upplaga, då en liten diskret paragraf om den så kallade stenlusen infördes.

Stenlusen beskrevs som en ungefär en tum lång gnagarliknande termit, kapabel att konsumera ungefär 28 kilogram sten om dygnet. I korthet nämndes artens föredragna stendensitet, hotade förekomst och praktiska tillämpning vid behandlingar av mänskliga gall- och njurstenar. Läsaren undfägnades även med en liten skissbild av stenlusen, iklädd små högklackade skor. Beskrivningen av arten baserades i sin tur på en sketch från den i hemlandet välkände satirikern Vicco von Bülow, alias Loriot, som först beskrev stenlusen i en parodi på naturprogram från 70-talet.

Trots att paragrafen låg gömd bland tiotusentals mer seriösa dito undgick den inte läsarnas notis, och dess ryktbarhet spreds sakta men säkert. Vem som bar ansvaret för redigeringen har aldrig klarlagts, men när nästa reviderade upplaga av Pschyrembel Klinisches Wörterbuch publicerades utan att nämna stenlusen genljöd ett ramaskri. Redaktionen skälldes ut av såväl akademiker som lekmän, och tvingades till 1997 års nyupplaga återinföra artikeln, som även kompletterats med nya landvinningar: Stenlusens eventuella påskyndande av Berlinmurens fall nämndes, liksom nya historiska fakta om att arten användes i krig av spartanerna i syfte att göra åverkan på Atens murverk. I 2007 års upplaga kan man även läsa om stenlusens användningsområden inom homeopati.

Ursprungligen publicerat den 27 juni 2012.