Kulturkrock

Jag nåddes igår eftermiddag av nyheten att Shane MacGowan gått ur tiden. Det fanns ett morbidt (ja, morbidt – det kallas för ett trasigt adjektiv på grund av sina brister i böjlighet, bland likar som latt, paranoidt, et al) stående skämt, minns jag, på redaktionen till den herrtidning där jag en gång i forntiden arbetade, om…

I kväll är det svensk premiär för den fjärde säsongen av River Monsters på Discovery. Serien dök upp 2009, och gjorde mig och åtskilliga andra – serien kom att bli ursprungskanalen Animal Planets mest sedda egna produktion på sex år, men kring 1,5 miljoner tittare per avsnitt – djupt beroende av att få se extremfiskaren Jeremy Wade…

I början av sommaren hade vi en diskussion om sommarläsning, som ni förhoppningsvis minns. Tips utbyttes, råd gavs. Augusti månad är nästan slut, hösten står för dörren, och det har blivit dags att se hur det gick för oss. Jag började sommaren med mitt ihållande projekt att gå till botten med var de långrandiga postmodernisterna…

Christopher Walken fick en gång frågan varför han gör så mycket film av tveksam kvalitet – hur kommer det sig att en skådespelare som oscarbelönats för insatser i The Deer Hunter inte tvekar att tacka ja även till roller i The Prophecy, Joe Dirt, Kangaroo Jack, Gigli? Svaret framstod som både ärligt och sympatiskt:– Andra människor…

I lördags lyssnade jag på kvällens Polarpristagare Yo-Yo Ma i Konserthuset. Med fredagens text om Joshua Bells föga uppskattade gig för Washingtons tunnelbanependlare i färsk minne kändes det relevant att ställa frågan om vad som hade hänt om jag passerat en kepsbeklädd Yo-Yo en regnig eftermiddag på Drottninggatan. Hade jag stannat och lyssnat? Hade hans…

Att jobba i mediabranschen handlar mycket om att värdera saker, antingen direkt i form av recenserande text eller indirekt i form av ämnesurval och framställande. Vi kan väl säga att ekvationens allra enklaste form handlar om att de flesta publikationer vill förknippas med rätt fenomen, vilka därför behöver framställas i ett visst ljus, samt slå…

Bland de många, många saker som jag är mycket, mycket intresserad av återfinns även finsk hiphop. Främst då i form av SMC Lähiörotat (även känt under den engelska titeln SMC Hoodrats), ett kollektiv härstammande från Helsingfors nordliga stadsdel Malmi. SMC Lähiörotat kom till min kännedom under 2010, via en dåvarande kollega med försänkningar i Finland,…

I samband med (den ännu oavslutade) listan över science fiction-böcker från tidigare i somras snubblade jag över en handfull boktitlar bekanta från min uppväxt, och bestämde mig för att läsa om dem på originalspråket. Till dessa hörde Richard Bachmans fem första* böcker, det vill säga den handfull romaner som Stephen King bestämde sig för att…

Outsider art, eller särlingskonst på svenska, är en ganska slarvig och bred term som omfattar de flesta typer av kreativa verk som kan uppfattas som konst, men som producerats utanför konstnärliga institutioner, traditioner, etablissemang och influenser. Den kännetecknas ofta av den naiva ärlighet som bara kan finnas hos någonting som skapats helt för konstnärens egen…

I gymnasiet hade jag en utmärkt svenskalärare (Staffan Sjöwall, shout-out till denne gravt överkvalificerade herre som la ner mycket av sin tid på att sjunga språkets lov för mestadels döva öron) som en dag gav oss i uppgift att försöka skilja medvetna pekoral från genuina dikter. Det visade sig vara förvånansvärt klurigt, vilket förstås är…